Runt 5-6 kom hovslagaren och slog på skon så efter det red jag på utebanan. Han var fin och frammåt, gick lång och låg i både traven och galoppen under uppvärmningen, trimmade en kort kort stund i galoppen och sen red jag "klockan" på kubhinder. Gick bra, han kunde få in både 7 glpsprång och 11, duktig häst :D Sen red jag på en svag svagt böjd linje. Räcke - 5 glpsprång - paralleloxer med vatten under, (alltså inte bara vattenmatta utan det var ca 0,5-1 dm djupt vatten) - 6 glpsprång - oxer.
Tränade mest upp mitt öga och försökte bara få en bra känsla. I slutet låg det på 110! Ännu duktigare! ;) Sen avslutade vi med att hoppa ett 50hinder så han skulle känna att det var lätt och så. Han var frammåt och tvekade inte ett dugg, inte ens på oxern som var bred och hög, och han flög lätt över 110. Fattar inte vad som flyger i mitt huvud på tävling ?! för på tävling tycker jag plötsligt att 90-100 cm känns högt och jag börjar fegrida och min höjdskräck kommer ibland. men på träning som nu känner jag ingenting när jag rider mot en bred 110 oxer, det känns som typ 70 när jag rider mot såna hinder. På träningarna för Leif hoppar vi 120 ibland och det känns lätt ... Men ja, på tävling är det i mej det sitter i.



Detta låg på 115 och det känndes superlätt minns jag att jag tyckte.